iPod

Idag invigde jag min nya iPod Shuffle som jag laddat med lite blandade låtar. Jag skulle till apoteket och passade på att ta en promenad utan Smilla, därav en iPodvänlig promenad.

Jag blev helt förstummad över att jag hade glömt vilken skön filmkänsla det är att gå runt med musik i öronen. Man är i sin egen värld, eller snarare, det känns som att man är i filmen om ens liv med ett sjukt nice soudtrack. En väldans skön känsla får jag säga. Min iPod valde att gå ut starkt med Ramones, jag kände mig cool och det stämde överens med min sunkiga, skitiga jagjobbarhemma-look, en klockren helhet helt enkelt.

Efter några andra sköna Pop- och Rocklåtar kom dock helt plötsligt en Hiphoplåt. Helt plötsligt visste jag inte hur jag skulle bete mig, allting blev väldigt konstigt och jag gick runt med en konstigt snett leende på läpparna. Jag kände mig verkligen inte alls hiphop. Tror man som tjej måste vara lite mer piffig eller väldigt tuff, eller bara inte vara jag, för att känna sig Hiphop.

Kontentan av dagen var i alla fall att det är gött att gå runt och känna det som om man var med i filmen om ens liv.

Och om man som tjej någon dag känner sig lite tjock så ska man välja MIKAs ”Big Girl (You Are Beautiful)” till sitt soundtrack, glöm bara inte att ta på dina glammigaste kläder och högsta klackar, annars tror jag inte att man kan känna sig riktigt hemma med låten.